Nyheter

Är Föräldrabanken på väg att bli Sveriges största bolåneinstitut?

Sveriges största bolåneinstitut?

Samtidigt som 2 000 miljarder kronor i bostadsförmögenheter ska gå i arv blir unga allt mer beroende av sina föräldrars ekonomi för att kunna köpa en bostad. Frågan är om Sverige håller på att utveckla ett nytt bostadssystem där familjebakgrund väger tyngre än arbete och inkomst.

Två utvecklingar på den svenska bostadsmarknaden pekar åt samma håll.

Den första är att fyrtiotalisterna sitter på bostadsförmögenheter värda omkring 2 000 miljarder kronor, enligt Mäklarsamfundet. Under de kommande två decennierna väntas närmare 1 800 miljarder kronor föras över till nästa generation genom arv och försäljningar den största privata förmögenhetsöverföringen i modern svensk historia.

Den andra är att unga vuxna får allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden utan hjälp hemifrån.

Tillsammans skapar de en ny verklighet där den kanske viktigaste frågan inte längre är vad du tjänar utan om dina föräldrar äger en bostad. Och var.

En väg som håller på att försvinna

För bara ett par decennier sedan såg vägen in på bostadsmarknaden annorlunda ut. Många kunde studera med studielån, få ett arbete, spara ihop till en kontantinsats och köpa sin första bostad i 25-årsåldern.

Det var sällan enkelt, men det var möjligt utan ekonomiskt stöd från familjen.

I dag ser verkligheten annorlunda ut särskilt i storstäderna.

Enligt Hyresgästföreningen och Fastighetsmäklarförbundet bor 26 procent av Sveriges 18–30-åringar fortfarande hemma hos sina föräldrar, främst av ekonomiska skäl.

Samtidigt uppger hälften av de unga som ännu inte äger sitt boende att de kan få ekonomisk hjälp av sina föräldrar för att köpa en bostad. Hjälpen består ofta av lån mot föräldrarnas bostad, gåvor eller att föräldrar går in som medlåntagare.

För den andra hälften finns ingen sådan möjlighet.

Resultatet blir att steget från hyresrätt till ägt boende allt oftare avgörs av familjens ekonomi snarare än den unges egen.

2 000 miljarder kronor ska byta ägare

Mäklarsamfundets rapport visar att bostadsförmögenheter motsvarande omkring 2 000 miljarder kronor finns hos fyrtiotalisterna.

Som jämförelse uppgår Sveriges statsbudget till omkring 1 550 miljarder kronor.

Under de kommande tjugo åren väntas nästan 1 800 miljarder kronor föras vidare till nästa generation i genomsnitt 81 miljarder kronor per år, med en topp omkring år 2036 då nära 93 miljarder kronor kan byta ägare.

I dag ägs dessutom över 326 000 småhus motsvarande 18 procent av Sveriges villabestånd – av personer som är 73 år eller äldre.

Det handlar om en historiskt stor kapitalöverföring som i huvudsak sker genom bostäder.

När arv blir en konkurrensfördel

Konsekvenserna blir tydliga på bostadsmarknaden.

Enligt Mäklarsamfundets beräkningar motsvarar ett genomsnittligt arv från en bostad omkring 2,6 miljoner kronor.

Den som kommer in i en budgivning med ett sådant kapital har helt andra möjligheter än en jämnårig med samma utbildning och samma lön, men som sparat ihop sin kontantinsats genom arbete.

Skillnaden handlar inte längre bara om ekonomi.

Den handlar om vilka möjligheter människor har att bygga sitt vuxenliv.

Föräldrabanken ett dolt bolåneinstitut

Fenomenet har fått ett namn: Föräldrabanken.

Den fungerar i praktiken som ett av Sveriges största bolåneinstitut.

Den finansierar kontantinsatser, ställer upp som medlåntagare när bankerna säger nej och ger gåvor som senare räknas som förskott på arv.

Skillnaden mot de traditionella bankerna är att Föräldrabanken inte syns i någon finansstatistik.

Den regleras inte av amorteringskrav, skuldkvotstak eller kreditprövningar.

Tillgången avgörs istället av ett geografiskt och familjemässigt lotteri om ens föräldrar ägt en bostad och hur mycket den har stigit i värde.

Riskerar politiken att spä på utvecklingen?

Regeringens förändringar från den 1 april – ett höjt bolånetak till 90 procent och ett slopat skärpt amorteringskrav syftar till att göra det lättare att köpa bostad.

Men flera bedömare varnar för att reformerna på sikt kan få motsatt effekt.

Ett högre lånetak kan öka köpkraften på marknaden och därmed pressa upp bostadspriserna ytterligare.

Det skulle göra inträdet ännu svårare för unga utan ekonomiskt stöd hemifrån.

Det grundläggande problemet är inte att bolånetaket varit för lågt, utan att bostäderna blivit för dyra i förhållande till ungas inkomster.

En fråga om social rörlighet

Debatten handlar därför om mer än bostäder.

När möjligheten att äga sitt hem i allt större utsträckning avgörs av arv snarare än arbete påverkas den sociala rörligheten.

Samtidigt är frågan politiskt känslig.

Förslag om höjda arvs- eller förmögenhetsskatter möter starkt motstånd och har internationellt ofta visat sig leda till kapitalflytt snarare än ökade skatteintäkter.

Den långsiktiga lösningen pekas istället ut som ett ökat bostadsbyggande och ett större utbud av bostäder till priser som vanliga löntagare har råd med.

Ett förändrat samhällskontrakt

De flesta föräldrar som har möjlighet kommer sannolikt att hjälpa sina barn.

Problemet ligger inte hos familjerna, utan i ett system där hjälpen blivit en förutsättning för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden.

Om utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att få en bostadsmarknad där den avgörande faktorn inte längre är utbildning, arbete eller sparande utan vilket hem man växte upp i.

Och när en hel generation upplever att framtiden avgörs mer av arv än av egna prestationer förändras inte bara bostadsmarknaden.

Då förändras också synen på rättvisa, möjligheter och det svenska samhällskontraktet.